Observatoriet för IT-infrastruktur

Infrastruktur / IT-infrastruktur i Sverige / Konkurrensen
2004-04-07

IT-infrastruktur i Sverige

Konkurrensen

IT-historiskt var Sverige en gång Europas centralpunkt för Internet. Idag riskerar vi att hamna i utkanten som ett bortglömt hörn av Europa, dit de stora internationella aktörerna inte bryr sig om att dra förbindelser. Det finns flera orsaker till detta. Det finns tillgång till mer arbetskraft och fler kunder i området London, Paris, Frankfurt, Amsterdam. Sveriges Internetkompetens är inte längre unik i Europa. Men den viktigaste anledningen är att det numera är dyrt att ha en förbindelse från t.ex. London till Stockholm. Då Europa var hårt reglerat var det förhållandevis billigt att ordna en förbindelse till Stockholm. Nu har priserna i resten av Europa gått ner dramatiskt, dock inte till Sverige. Generellt är det också brist på tillgång till svart fiber (kunderna får båda ändarna av en förbindelse i form av fiberanslutning utan någon mellanliggande utrustning) i Sverige.

Tillgången till kostnadseffektiv fiber och kanalisation för uppbyggnad av fysiska nät är central för frågan om konkurrens på telemarknaden och därmed för vilka tjänster som användarna får tillgång till och till vilka kostnader.
Staten har, förutom genom Telia, investerat i nät genom Svenska Kraftnät, Teracom och Banverket. Dessa nät skall ses som en grundinfrastruktur, tillhandahållen av en specifik operatör. De fyra aktörerna är i varierande grad rikstäckande operatörer. De har transmissionsnät som är olika beträffande täckning och överföringskapacitet. Därtill finns flera lokala operatörer (t.ex. Stokab) som tillhandahåller förbindelser. Dessa förbindelser nyttjas för att skapa tjänster för telefoni, mobiltelefoni, TV, datakommunikation och andra tjänster.
Förutom de befintliga rikstäckande näten har ett stort antal av landets kommuner planer på att bygga egna nät i någon form i den mån man inte redan har gjort detta. Det är viktigt för dem att öka tillgången till effektiva teletjänster i respektive kommun. I detta arbete bör kommunerna fokusera på att få nytta för användarna av dessa tjänster.
En infrastruktur består av ett antal delar (förädlingsnivåer) där vissa med fördel kan tillhandahållas i fri konkurrens mellan olika aktörer på marknaden. Vissa gemensamma funktioner inom vald kommunikationsarkitektur (som t.ex. samtrafik, domännamnsuppslagning, säker nationell tid, etc.) måste emellertid upprätthållas på ett konkurrensneutralt sätt och följa gemensamma nationella regler. Det är en viktig uppgift att urskilja dessa olika delar från rena kapacitets- och transmissionsresurser. Det är också nödvändigt att tillgodose totalförsvarets behov av uthållighet av kommunikationsresurser vid svåra påfrestningar på samhällsviktiga funktioner, och i möjligaste mån vidmakthålla normala driftsförhållanden för alla.


Första sidan | Det IT-rättsliga observatoriet







ITKs syn på IT-infrastruktur




Statens roll




Kommunikationsarkitektur




IT-infrastruktur - till vem




Komponenter i en IT-infrastruktur




Konkurrensen




Kommunikationsbehov




Utbyggnad




Operatörsgemensamma funktioner




Skalbarhet och kompetensfrågor







< < Tillbaka