 |
Observatoriet för IT-infrastruktur |
 |
|
 |
||
|
||||
|
Observatoriet formulerade 1999 en vision gällande IT-infrastrukturen för Sverige. Visionen har dokumenterats i SOU 1999:134 "Framtidssäker IT-infrastruktur för Sverige" Observatoriets vision: "2005, minst 5 Mbit/s fast Internetanslutning till alla, till högst samma kostnad som ett busskort" Ytterligare en parameter i detta är att varje användare, var han eller hon än befinner sig i landet, ska ha minst fem olika operatörer att välja mellan. Användaren ska ha möjlighet att fritt välja mellan olika operatörer och tjänster med hög kvalitet. Varför 2005? Observatoriet bedömer att 2005 är en rimlig utbyggnadstakt för att kunna skapa ett finmaskigt, fiberoptiskt nät över hela landet. Det är bland annat beroende av faktorer som ekonomi, arbetskraft, tillgång till komponenter, kompetens m m. Varför minst 5 Mbit/s? Det finns väldigt lite historiska data med vilka vi kan framräkna hushållens och företagens behov av överföringskapacitet ens inom den närmaste framtiden. Det enda som med säkerhet kan sägas är att det kommer att finnas ett starkt ökande behov, eftersom nätet framöver kommer att användas för helt andra saker än idag. Det kommer att finnas krav på möjlighet att vara flera samtidiga användare också i varje hushåll. Någon distansarbetar, någon tittar på TV, någon ringer osv... Vår bedömning är att 5 Mbit/s i verkligt tillgänglig kapacitet från ände till ände kan tillgodose de flesta hushålls behov. Hastigheten ska också vara symmetrisk, dvs det ska vara samma hastighet till som från användaren. Var och en ska ha valfrihet att vara såväl konsument som producent av stora informationsmängder. Varför till samma kostnad som ett busskort? Ett busskort kostar omkring 500 kr/mån. Kostnaden för att vara fast ansluten till Internet får inte vara högre än att alla har råd. Till och med det kan vara lite för dyrt. Å andra sidan behöver hushållen då inte ha en modemanslutning via telefonnätet. Kostnaden kan också på sikt komma att inkludera kostnaden för fast telefoni och kabel-(eller satellit-)TV. Kostnaden ska också vara så låg att det blir attraktivt att ansluta sig för att kunna arbeta på distans hemifrån eller från någon annan plats när man behöver. Hur vill Observatoriet för IT-infrastruktur genomföra sin vision? En IT-infrastruktur som gör visionen möjlig måste ha vissa egenskaper. Den ska bygga på framtidssäker teknik så långt det är möjligt. Den ska klara att ta hand om ökade kapacitetsbehov i en närmast obegränsad omfattning. Den ska också göra det möjligt för ett stort antal aktörer att producera och leverera olika tjänster i stor konkurrens, med hjälp av en mängd olika accessformer. Under 2000 har Observatoriet tagit fram rapporten 25/2000 "Generell vägledning till framtidssäker IT-infrastruktur" Förverkligande: Skapa en IT-infrastruktur som gör visionen möjlig. Se till att det finns fiberkapacitet i hela landet till alla byggnader, eller inom 100 m från alla byggnader Varför bygga ett nytt nationellt nät? I första hand gäller det att skapa alternativ till Telia och andra statligt ägda infrastrukturdelar på nationell nivå när det gäller den fysiska IT-infrastrukturen för att skapa ökad konkurrens på den fysiska nivån, dvs gör det möjligt att få en mångfald aktörer som producerar tjänster för transmission, Internet och tillämpningar. En effekt av den konkurrensen torde bli större valfrihet bland tjänster med högre kvalitet och till lägre kostnader till alla användare. Varför just fiberoptiskt nät? Inget är lika bestående som optofiber och den har en närmast obegränsad kapacitet. Begränsningarna vad kapaciteten beträffar sitter i ändutrustningen. Tekniken med optofiber har så många goda egenskaper att fiberkabel har fått allt större betydelse som transmissionsmedium (bärare av trafik). Fibern används idag framför allt i stadsnät och långdistansförbindelser, både för analog och digital informationsöverföring. Fördelarna med fiberkabelsystem är huvudsakligen * mycket hög kapacitet * långa avstånd mellan förstärkningsutrustning * liten kabeldimension * låg vikt * ingen överhöring * okänslig för elektromagnetisk störning Ett fiberoptiskt nät är en långsiktig investering som kan skrivas av över en 30-årsperiod (= fiberns ungefärliga livslängd). Kapaciteten i befintliga fiberförbindelser ökar ungefär en faktor tre varje år genom att den ändutrustning som ansluts till fibern utvecklas. Andra medier som radio, koppartrådar eller koaxialkablar har begränsad kapacitet beroende på olika fysikaliska lagar. Det hjälper inte hur mycket resurser och pengar som satsas på att utveckla dessa medier, kapaciteten kan ändå inte ökas i någon större omfattning. Fiberförbindelser är den enda investering i fysisk IT-infrastruktur som är försvarlig ur samhällets synvinkel. Hur ska det finansieras? Staten måste engagera sig för att en nationell IT-infrastruktur ska bli verklighet. Det finns dock inget som säger att staten ensam ska stå för alla kostnader för att bygga denna. Varje operatör betalar i sin tur för att bruka infrastrukturen genom att hyra svart fiber. Alla betalar ungefär lika mycket för den svarta fibern, över hela landet, oavsett man är liten eller stor aktör. Statens engagemang ska bl a syfta till att klara utbyggnaden till 2005. Ett statligt stöd är nödvändigt för de delar av landet där det inte finns marknad och möjligheter till kommersiell lönsamhet. Vill man inte nyttja det nät som finns att tillgå utan gräva eget så står det var och en fritt att göra det. Men att hyra svart fiber ska kunna göras så billigt att det inte blir något alternativ att gräva själv. Mängden fiber som grävs ner ska vara så stor att det alltid finns plats för fler aktörer och avgiften för att hyra svart fiber skall vara sådan att den ger utrymme för att förlägga ytterligare fiberkablar när nyttjandet av befintliga kablar nått en viss gräns. Kommunikationsarkitektur Den kommunikationsarkitektur som används för Internet är baserad på IP-protokollet (Internet Protocol). IP är det mest robusta vi kan bygga på för en nationell IT-infrastruktur. Det är mer robust än dagens telefonnät. Man kan göra ganska mycket fel och ändå få det att fungera I stort sett all framtida användning av IT kommer att vara baserad på Internet-teknik (IP). Internet, med många miljoner anslutna datorer och med en tillväxt som förbluffar, är redan idag det dominerande nätet för datakommunikation. Internet ersätter successivt sektorsspecifika nät såsom bankernas nät, flygbolagens nät, försäkringsbolagens nät osv. Internet-tekniken används inte enbart för allmän datakommunikation utan också för s.k. verksamhetsintern datakommunikation (intranät). Dessutom är Internet-tekniken en av de drivande konvergensfaktorerna och förväntas inom en nära framtid att vara den dominerande vad gäller all annan elektronisk kommunikation som telefoni, förmedling av videokonferenser samt överföring av radio- och TV-program. IP är också bas för väldigt mycket mer än kommunikation mellan människor. Det är viktigt för automation, processer, övervakning, säkerhetsfunktioner, telemetri och annan dator till datorkommunikation. Transmission Mängden datatrafik är redan idag större än mängden telefonitrafik. Telefonitrafik bygger på kopplade nät, dvs. det skapas en förbindelse från ände till ände. Datatrafik bygger oftast på förbindelsefria nät och Internettekniken bygger alltid på förbindelsefria nät, där informationen skickas i paket, som vart och ett kan ta olika vägar och som bara är intresserat av vad som är nästa steg mot slutmålet. Det är därför inte rimligt att skicka datatrafiken över det kretskopplade telefonnätet. Vi har således fel infrastruktur för datatjänster idag. En lösare koppling mellan tjänster och transmissionsteknik gör dem också mer oberoende av varandra. Vi går mot en flora av olika typer av användare som kan välja bland alternativa operatörer och leverantörer bland en mängd olika tillämpningar och tjänster över flera alternativa media, och där den gemensamma nämnaren är IP. Slutsatser Telefoni är inte längre fokus för våra kommunikationsbehov. Sverige behöver en ny IT-infrastruktur anpassad för datakommunikation, ändrade trafikbehov och -mönster, och optimerad för den gemensamma kommunikationsarkitekturen, IP. Det innebär att vi behöver bygga ett finmaskigt fiberoptiskt nät över hela landet, där man fast kan ansluta alla hushåll, företag, myndigheter och andra organisationer. Nätet kommer att kunna utgöra basen för ett nationellt täckande, förbindelsefritt IP-nät. Samtidigt ska det finnas utrymme för att göra vilken typ av överföringar som helst mellan två punkter. Det är inte heller nödvändigt att det alltid är höghastighetsförbindelser. Det går att köra med vilken hastighet som helst på fibern. En svensk tillväxtpolitik bör utgå från att ett fiberoptiskt nät snabbt ska byggas ut i Sverige, till 2005. Det är en förutsättning för att Sverige ska behålla sin internationella tätposition när det gäller Internet och IT.  Första sidan | Det IT-rättsliga observatoriet |
|
||
| |
|
< < Tillbaka |
| |
|