Breddtjänster - ett nytt skede i IT-politiken

Breddtjänster / Vad är Breddtjänster? / Nyckelbegrepp och definitioner
2004-04-07

Nyckelbegrepp och definitioner

Diskussionen om hur vi går vidare i det nya skedet av IT-utvecklingen behöver en delvis ny terminologi och anpassning av begrepp till ett nytt sammanhang.
I vissa fall saknas det ord som täcker viktiga aspekter. För att underlätta läsningen av boken presenteras här några av de nyckelbegrepp som används i den.

Infrastruktur

Grundläggande struktur i företag och på olika samhällsområden, vilken är till glädje för många olika aktörer. Kräver ofta långsiktiga investeringar. Det finns infrastruktur på många områden och på olika nivåer inom respektive område, varför ordet nästan alltid fordrar ett ”förnamn” som anger vilken struktur som avses. Begreppet förknippas ofta med fysiska resurser som vägar, järnvägar, broar eller fabriksanläggningar. Men också med ekonomiska strukturer, till exempel finansierings- och kommunikationssystem, industriella traditioner samt med samhällsfunktioner, till exempel utbildning, lagar och regelverk, men även
kunskap.
På IT-området används ordet infrastruktur flitigt om datorkapacitet, kommunikationsnät, till exempel bredband, och om tekniska plattformar. Det används också om grundläggande eller gemensam information respektive grundläggande tjänster och funktioner.
Infrastrukturen är en tillgång som dess användare slipper skapa helt själva, som därmed besparar dem egna investeringar och som sänker löpande kostnader i deras verksamheter. Infrastrukturbygge är en del av roll- och arbetsfördelningen i ett utvecklat produktionssystem i samhället.

Infrastrukturinvestering

Infrastrukturinvesteringar kännetecknas i praktiken oftast av tre kriterier: de är stora, de är långsiktiga och de har ett gemensamt värde för många användare. De fordrar planering, långsiktig förvaltning och finansiell uthållighet. De fordrar också ofta ett samarbete mellan olika intressenter i uppbyggnadsskedet. De ger avkastning på det satsade kapitalet genom en bred användning som ger användarna fördelar. Många av de traditionella infrastrukturer som nämnts ovan, har karaktären av omfattande, ibland nationella system, med en livslängd över 30-50 år, och är i princip öppna för alla. Finansieringsformerna och avkastningskraven kan vara mycket långsiktiga.
Infrastrukturinvesteringar sker såväl i privat som offentlig regi, kan växla huvudmän och ägare utan att dess funktion därmed behöver ändras i grunden.

Digitala tjänster

Allt mer produceras de viktiga tjänsterna i samhälle och näringsliv digitalt och i stigande grad kan vi också utnyttja dem digitalt, exempelvis via Internet. Med digitala tjänster menar vi här både digitalt producerade och/eller digitalt förmedlade tjänster. Tjänsterna kan vara enkla eller integrerade, de kan vara interaktiva och ha ”intelligens”.

Breddkompetens

Breddkompetens är IT-kommissionens beteckning på de kompetenser som är relevanta för att kunna utnyttja bred informationen och breddtjänster. Begreppet är knutet till en ambition att alla ska ha förutsättningar att utnyttja de nya möjligheterna. Det kräver både gedigen kunskap inom områden som individen är intresserad av, men också förmåga att hantera stora informationsmängder, det vill säga söka, kritiskt granska, sovra och förmedla information.

Mjuk infrastruktur

Begreppet ”mjuk infrastruktur på IT-området” betecknar grundläggande resurser som gemensamt tillgänglig information, grundläggande tjänster och funktioner (till exempel katalogtjänster, betalnings-och identifikationssystem). Men också lagar och regelverk kring digital information samt digitala tjänster, kvalitets- och kontrollinstitutioner, kompetens- och resursförsörjning med mera.
Begreppet är ett komplement till den ”hårda” infrastrukturen, som bland annat innefattar kommunikationsnäten. Det ska tydliggöra de andra delar av den underliggande struktur för IT-samhället, vilka behövs för att vi ska få de fördelar vi eftersträvar på ett rationellt, resurssnålt och hållbart sätt.

Informationsresurs

Informationsresurser är organiserade och strukturerade mängder av information om ett viss ämne eller objekt. Här används begreppet både om digitaliserade informationsmängder och om sådan som kan digitaliseras. De kan vara i form av kataloger, dokumentarkiv, register eller ekonomisystem. Digitalt kan de finnas i traditionella dataregister eller sammanhållna databaser, men allt mer finns de i fristående men sammanlänkade databaser m.m. inom en organisation, fördelad på flera organisationer eller helt enkelt ”på nätet”.
Informationsresurser fordrar systematisering och strukturering, insamling, lagring samt bearbetnings- och uttagsmöjligheter för att vara till nytta. De fordrar investeringar för att byggas upp och hållas aktuella och tillgängliga.

Bred information

Bred information är IT-kommissionens beteckning på informationsresurser som är relevanta som digitala informationskällor för många aktörer och intressenter, och som är en viktig bas för tjänster som betjänar många i samhälle och näringsliv för många ändamål.
Begreppet är knutet till ambitionen att skapa breda tjänster och bred nytta av IT-satsningarna i Sverige.
Bred information bygger ofta på investeringar i mjuk infrastruktur. Den kan vara uppbyggd av
många samverkande informationsresurser. Eftersom den är knuten till syftet att skapa nytta för många användargrupper kan nya typer av information tillkomma och gamla bli mindre viktiga, allt eftersom behov och efterfrågan på tjänster förändras.

Breddtjänster

Breddtjänster är IT-kommissionens beteckning på digitala tjänster som kommer en bred krets av användare i samhället och/eller i näringslivet till del och som av dem bedöms ”viktiga”. Det kan vara både offentliga och privata tjänster.

Första sidan | Det IT-rättsliga observatoriet







Projektplan




Handlingsprogram




Exempel på breddtjänst - mobila journaler




Nyckelbegrepp och definitioner




Exempel på breddtjänster






< < Tillbaka