IT-kommissionens förslag till handlings-program för breddtjänster – ett steg i IT-politiken

De flesta samhällssektorer och medborgare kommer att påverkas eller bli beroende av de breddtjänster som blir grunden i det framtida
tjänstesamhället.

Det är viktigt för framväxten av breddtjänster att myndigheter, företag och högskolor ges förutsättningar att bedriva gemensam utveckling. Därför krävs kraftfulla initiativ för att snabbt hitta sätt att arbeta som ökar kvaliteten och sänker kostnaderna i samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv.

Handlingsprogram för breddtjänster

Även om breddtjänster kommer att utvecklas på lång sikt, kan regeringen skynda på förloppet så att Sverige tidigt kan hämta hem vinsterna. Det handlingsprogram som IT-kommissionen föreslår syftar till att stimulera utvecklingen av breddtjänster i Sverige. Programmet ger en ram för IT-kommissionens åtgärdsförslag. Tyngdpunkten ligger på bred information – själva nyckeln till tjänsteutvecklingen, och på en framtidssäker IT-infrastruktur, i första hand vidareutveckling av bredband. Satsningar på breddkompetens, kunskapsutveckling och på kunnig personal för förändringsarbetet är nödvändiga om Sverige ska kunna ta
steget in i det framtida tjänstesamhället.

Handlingsprogrammet för breddtjänster består av två huvuddelar:

• långsiktiga satsningar på bred information.
• vidareutveckling av bredband, en framtidssäker IT-infrastruktur.

IT-kommissionen föreslår därför att:

Regeringen utformar ett främjandeprogram för att stimulera utveck-lingen av offentliga breddtjänster.

I programmet bör klargöras vilka mål för tillväxt, samhällsservice, vardagsliv och demokrati som ska vara vägledande för att snabbt uppnå resultat med breddtjänster. Programmet bör peka ut intressenter, förutsättningar och vilka handlingsvägar som står till buds. Huvudsyftet med programmet är att skapa en kraftsamling kring utvecklingen av breddtjänster, där intressenter och aktörer från olika delar av samhälle och näringsliv samver-kar.

Programmet ska ge den vägledning och sammanhållning som idag efterlyses inom många områden.

Det är viktigt att klargöra de nya förutsättningar som bör gälla för digitala tjänster: servicekrav, konsumentskydd, kvalitetsgarantier samt sekretess och etik vid hantering av den digitalt registrerade informationen kring en tjänst. Nya regler, kvalitetskriterier och kontroll- eller skyddsmekanismer är kritiska för breddtjänsternas användning och fordrar framförhållning från både lagstiftares och tjänsteutvecklares sida. I främjandeprogrammet ingår att regeringen aktivt skapar utveck-lingsmiljöer för breddtjänster inom den offentliga sektorn och att detta görs i samverkan med näringslivet. De nya utvecklingsmiljöerna bör bygga på samordning och kombinationer av redan existerande resurser inom forskning, offentliga organ och näringsliv. Inledningsvis bör de inriktas på de stora offentliga tjänsteområdena som skola, vård, omsorg och förvaltning. Arbetet kan där visa vägen för nya breddtjänster i sam-verkan med näringslivet och på helt andra områden, till exempel inom e-handel, underhållning och arbetsliv.

För att säkerställa att handlingsprogrammet ger de avsedda samhällsvinsterna bör regeringen också planera särskilda insatser för uppföljning och utvärdering. Vinster och eventuella negativa effekter bör identifieras
och dokumenteras.

IT-kommissionen föreslår också att:

Regeringen tillsätter en främjandekommission som driver på arbetet med utveckling, samverkan och uppföljning inom ramen för handlingsprogrammet. Arbetet med breddtjänster och bred information kräver både kunskapsstöd och resurser för gemensamt arbete och ledning för att nå en effektiv samordning av utvecklingsarbetet.

Handlingsprogram för utvecklingen av bred information

IT-kommissionen föreslår att regeringen tar initiativ till ett handlingsprogram för utveckling av bred information. Sverige har en guldgruva av information inom den offentliga sektorn. Informationen är idag viktig som underlag för planering, men är samtidigt underskattad som förutsättning för ett rationellt och mångsidigt näringsliv.

Om informationen hos myndigheter, kommuner och andra offentliga organisationer görs tillgänglig i digital och strukturerad form, frigörs en ny resurs i samhället för helt nya tjänster vilka ger ökad nytta för många till låg kostnad. Programmet ska ge en bättre överblick över den del av samhällets informationsresurser som myndigheterna ansvarar för, få fram konkreta förslag till hur de kan vidareutvecklas som underlag för morgondagens tjänster, och hur informationsutbytet kan underlättas genom enhetlig terminologi och informationsstandardisering.

Det är viktigt att en stark samverkan kan etableras mellan sektorerna. För detta behövs också finansieringsformer och prissättningsregler som möjliggör investeringar i och utnyttjande av gemensam information. Det behövs även besluts- och samrådsprocesser för denna samverkan, särskilt kring olika grundläggande informationsinvesteringar samt inve-steringar
i terminologi, standarder med mera. Samtidigt ska programmet bidra till att lösa akuta och långsiktiga frågor om säkerhet, ansvars-fördelning med mera. På flera av dessa punkter har IT-kommissionen konkreta förslag till regeringen.

Inventera resurser, digitalisera

IT-kommissionen föreslår att:

regeringen ger myndigheterna i uppdrag att inventera sin del av samhällets informationsresurser och att utarbeta en plan för att digitalisera sådan icke digital information, som är en resurs i den breda informationen. Varje myndighet bör beskriva vilken information den förfogar över så att denna information kan utgöra en del av samhällets samlade infor-mationsresurser.

Utveckla informationsresurserna

IT-kommissionen föreslår att:

regeringen ger myndigheterna ett långsiktigt uppdrag genom myndigheternas instruktion att aktivt utveckla och förvalta sin del av samhällets informations- och tjänsteresurser. Detta innefattar begrepps- och terminologiansvar inom det egna området. Uppdraget tar sikte på att stärka grunden för informationssamhället -tillgänglighet och kvalitet i informationen.

Underlätta informationssamarbete, satsa på terminologiarbete och standardisering

IT-kommissionen föreslår att:

regeringen utformar regler som skapar ekonomiska förutsättningar för investeringar i digital information, terminologi och standarder. Detta behövs för de olika områden där samhällsrelevanta informationsresurser finns samlade, men även för en aktiv svensk medverkan i det internationella utvecklingsarbetet.

Prissättning och andra villkor för informationsåtkomst om informationsöverföring behöver granskas. Ofta kan utvecklingen av bred information om breddtjänster försvåras i onödan. Utveckling av metodkunnande och teori om standard ges ett bra stöd för att kunna vara en gemensam resurs för utvecklingen av informationsresurser i Sverige.

Skydda den personliga integriteten

IT-kommissionen föreslår att:

regeringen ser över regler som har betydelse när information om enskilda och annan information blir en del av den breda information som krävs för breddtjänster.

Olika breddtjänster medför att information om personliga förhållanden, liksom annan information, kommer att utnyttjas i skilda och för-änderliga sammanhang. Utvecklingen mot bred information och breddtjänster ställer därför krav på regelverken. Det kan gälla krav på förändringar på både kort och lång sikt. Vid bedömningen av om förändringar är nödvändiga bör man ta hänsyn till att det rättsliga regelverket i sig själv är en trög, men också flexibel struktur. Det går således i många sammanhang att tolka in en förändrad verklighet under gällande regler.

På kort sikt är det viktigt att se över regler som rör informationsutbyte om enskilda, mellan företag och myndigheter, mellan myndigheter inbördes, liksom inom myndigheter och företag. Idag är det främst personuppgiftslagen och olika registerförfattningar, men också offentlig-hetsprincipen och sekretesslagen, som påverkar möjligheterna till sådana informationsöverföringar.

En översyn av dessa regler måste ske med inriktning på ett fortsatt starkt integritetsskydd för den enskilde. I annat fall kan misstron komma att växa mot de nya tjänsterna. Å andra sidan måste översynen undanröja onödiga hinder som kan finnas mot att bred information görs tillgänglig för utvecklingen av breddtjänster. Det handlar således om en grannlaga uppgift och en balansakt, väl illustrerad genom kampanjen "Rör inte mitt Internet!" som drog igång samtidigt som den nya personuppgiftslagen trädde i kraft. I frågan om skydd för personuppgifter har IT- kommissionen tidigare fört fram förslag om utformningen av integritetsskyddet enligt en så kallad missbruksmodell. Den innebär att hanteringen av personuppgifter inte regleras i den omfattning som sker idag, utan att regleringen fokuserar på användningen av uppgifterna, det vill säga möjligheten att reagera på en viss behandling av enskildas personuppgifter som är att bedöma som missbruk. Detta skapar större flexibilitet.

Nyligen har en översyn av gällande personuppgiftslag mot bakgrund av en missbruksmodell inletts. Utredningen bör göras uppmärksam på de frågeställningar som bred information och breddtjänster kan få för utformningen av en missbruksmodell. Utredningen om offentlighetsprincipen och sekretesslagen bör ges tilläggsdirektiv som tar hänsyn till utvecklingen av bred information och breddtjänster. Därutöver bör även annan reglering uppmärksammas, bland annat den om konsumentskydd och om konkurrensförhållanden. På längre sikt bör en beredskap för systematiska genomgångar av regelverken skapas. Sådana genomgångar är nödvändiga för att rätten inte i onödan ska bromsa utvecklingen eller skapa osäkerhet kring de nya tjänsterna. En sådan framförhållning kan vara en av uppgifterna för främjandekommissionen.

Utveckla grundtjänster och annan infrastruktur

IT-kommissionen föreslår att:

Regeringen utformar besluts- och samrådsprocesser för myndigheternas gemensamma arbete med att utveckla och förvalta informations- och tjänsteresurser, bland annat grundtjänster, liksom för att främja en samverkan med näringslivet. Detta gäller bland annat sådana infrastrukturer som termkataloger, metadatasystem, förmedlings- och katalogtjänster.

Statskontoret bör få i uppdrag att stödja och främja arbetet hos myndigheterna att skapa bra metadata för de informationsresurser de för-valtar, samt att utveckla lämpliga principer och tekniska system för metadataanvändningen. Till grundtjänster räknas bland annat tjänster som är nödvändiga för att information ska kunna var tillgänglig, exempelvis katalogtjänster, adressregister och vissa sammanställningstjänster, men också till exempel allmänt accepterade betalningssystem, system för identifiering, elektroniska signaturer med mera. Utvecklingen av målgruppsinriktade grundtjänster bör stimuleras, det vill säga sådana tjänster som möjliggör för grupper som är relativt svaga på marknaden att få effektiva bredd-tjänster, till exempel pensionärer, långtidssjuka, barn och föräldrar. Ett exempel på samverkansmiljö med näringslivet är Gemenskapen för Elektroniska Affärer, GEA.

Stimulera forskning och kompetensutveckling om bred information

IT-kommissionen föreslår att:

regeringen gör insatser för forskning och för att effektivisera användningen av samhällets informationsresurser - men också för att öka kunskapen inom svenska universitet och högskolor. Resurserna för utbildning och kompetensutveckling inom området bred information bör öka.

Idag är utbildningsinsatserna inom området begränsade. En potentiell och relativt snabb utveckling hindras i dag av kompetensbrist - varför det är rimligt att tala om en kompetenskris inom området som helhet. I stort sett alla utbildningar behöver i framtiden innehålla moment som handlar om hur kvalitet och tillgång till information ska hanteras. Eftersom forskning inom området är begränsad är det viktigt att forsk-ningsinformation görs tillgänglig som bred information, något med betydelse för hela samhället.

Den informations- och tjänsteinriktade utbildning som genomförs i högskolor, universitet och i vuxenutbildningen bör inventeras. Berörda myndigheter bör ge förslag till hur utbildningen kan utvecklas för att möta de krav som handlingsprogrammen ställer. Offentligt stödd forskning och utveckling på området bör kartläggas.

Berörda myndigheter bör ges i uppdrag att ge förslag till hur den kan utvecklas för att möta de krav som handlingsprogrammen ställer. En arbetskraftsinventering och behovsanalys bör genomföras för att belysa de främjande – eller utbildningsinsatser som behövs för att genomföra handlingsprogrammen på längre sikt.

En modernisering av svenskt arbetsliv

IT-kommissionen föreslår att:

regeringen tar initiativ till ett bredare program för en modernisering av svenskt arbetsliv med avseende på ett effektivare utnyttjande av näringslivets del av samhällets informationsresurser.

Arbetet bör ske i samverkan med arbetsmarknadens parter och programmet bör vara inriktat mot utveckling av bred information inom
arbetslivet. Detta för att möjliggöra en ökad produktivitet och informationsförhållanden som motsvarar kunskapssamhällets krav. Kompetens på mottagarsidan är en viktig länk i kedjan. Här står individen ofta i centrum. Målet är enkelhet och helt transparenta gränssnitt och hjälpmedel. På vägen krävs kompetens även kring handhavande och tillvägagångssätt.

Handlingsprogram för vidareutvecklingen av bredbandet

En förutsättning för en långsiktig utveckling av breddtjänster är att Sverige har en framtidssäkrad teknisk IT-infrastruktur. Detta innebär skapandet av en rationell, ekonomisk och flexibel grundplattform – särskilt vad gäller kommunikationsnät och bredband som tar hänsyn till den väntade efterfrågeutvecklingen och som har reservkapacitet för oväntade språng i efterfrågan.

Mycket berednings- och planeringsarbete har skett sedan IT-propositionen antogs av riksdagen, samtidigt som en rad faktiska initiativ visat vilka praktiska handlingsvägar som är framkomliga.

IT-kommissionen föreslår därför ett nytt handlingsprogram för bred-bandsutveckling, som tar hänsyn till hittills vunna erfarenheter från utbyggnadsarbetet. Syftet bör vara att ge Sverige ett bredare bredband, som både har tillräcklig kapacitet och når ut brett i landet. Huvudpunkterna i programmet är att göra en övergripande plan för utbyggnaden, stimulera lokal finansiering och tillsätta en expertgrupp till stöd för de olika nationella och lokala aktörerna. Säkerhetsfrågorna måste prioriteras, inte bara vad gäller nätets funktion utan också med individuella användares situation som utgångspunkt, till exempel.

Ett led i moderniseringen av arbetslivet...

Forskning, utveckling och utbildning bör vara ett led i programmet.

Vinnova bör ges i uppdrag att planera insatser tillsammans med näringslivet, universitet och högskolor samt offentlig förvaltning. En del insatser bör gälla utveckling av gränssnitt och programvaror. Andra bör utformas med hänsyn till att det ofta är mentala bromsningar som gör att IT inte används effektivt eller upplevs som meningsfull. Det måste också bli enklare, mer intuitivt, gå att använda utan kurs. Det måste också kännas motiverande och rätt. Chefer, både inom offentlig förvaltning och privat näringsliv, behöver få bättre insikt och kunskap för att leda och motivera medarbetare. De företag som lyckas hitta rätt först kommer få stora fördelar. Företagen i Sverige har goda förutsättningar – forskningen i Sverige på området har länge varit framstående enskilda PC-användare vilkas datorer "exponeras" gentemot nätet.

Åtgärder föreslås också för kvalitetshöjning genom ett standardavtal för bredbandsanslutning.

Ge Sverige ett bredare bredband!

IT-kommissionens vision om den svenska bredbands-infrastrukturens utbyggnad är fortfarande aktuell.

Tyvärr når inte det bredbandsnät som byggs idag upp till visionen. Nätet består av bitar och delar som inte alltid passar ihop och det lappas och lagas. Visionen om ett väl strukturerat nät riskerar att förbli en vision. Vissa bitar av bredbandsnätet klarar inte på långa vägar 5 Mbps och har inte alltid samma kapacitet i båda riktningarna. Detta gör dem olämpliga när interaktiviteten ökar. På många ställen kan man nå flera operatörer, på vissa bara en. Operatörerna tycks idag vilja "låsa in" sina kunder och erbjuder därför lägre hastigheter utanför sitt nät.

Bredband med möjlig överföringshastighet över 0,5 Mbps når enligt Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) ännu inte mer än 10 procent av hushållen. Det finns således fortfarande möjligheter att göra något bra på många ställen. Det krävs dock kraftfulla åtgärder som inte behöver belasta statsbudgeten mer än marginellt. IT-kommissionen anser att möjligheterna med bredband inte tas tillvara i produktionen av varor och tjänster, varken inom offentlig eller privat sektor.

När verksamheter i offentlig och privat regi organiseras så att de drar full nytta av IT-infrastrukturen, både den "hårda" och den "mjuka", växer snabbt kraven på bredbandet. För att vi ska kunna hämta hem samhällsvinsterna med IT måste alltså bredbandet klara kraven. Om inte förutsättningarna finns kommer vi heller inte att få se besparingarna och kvalitetshöjningen i den offentliga tjänsteproduktionen (sjukvård, skola, omsorg, förvaltning, försvar med flera).

Vidare kommer inte företagen att utvecklas tillfredställande och enskilda människor kommer inte att kunna utveckla nya mönster för umgänge och samverkan.