 |
Breddtjänster - ett nytt skede i IT-politiken |
 |
|
 |
||
|
||||
|
IT-kommissionen möter riksdagens utskott Det är dags för ett nytt skede i IT-politiken Det börjar finnas mycket starka skäl för ett bredare samhällsengagemang i att utveckla och utnyttja IT för att vidmakthålla kvalitet och utbud i våra välfärdssystem i framtiden. Den demografiska utmaningen De signaler som kommer fram i olika långtidsutredningar och studier om befolknings-utvecklingen ger allt tydliga indikationer på uppenbara problemområden i det svenska samhället i framtiden. För den närmsta 10-årsperioden gäller en minskad tillgång på arbetskraft samtidigt som vi får en kraftig ökning av pensionsavgångar, främst inom offentlig sektor. Inom ett 10 – 15 års perspektiv börjar det även att ske en stor ökning av antalet personer inom gruppen s.k. äldre-äldre med åtföljande högre kostnader för vård och omsorg. Detta samtidigt som andelen av befolkningen i arbetsför ålder stadigt minskar vilket medför att konkurrensen om anlitbar arbetskraft ökar och utrymmet för löneskatteintäkter reduceras. Den här utvecklingen kommer ganska snart att börja påverka kommuners och andra offentliga aktörers förmåga att upprätthålla en acceptabel nivå i servicen till medborgarna och därmed sätta etablerade välfärdssystem i gungning. De av medborgarna prioriterade områdena vård, skola och omsorg är förmodligen de som kommer att påverkas tydligast av de sammantagna effekterna ovan, vilket kan medföra att förtroendet för samhällets förmåga att svara för välfärdssystemen urholkas. Utvecklingen i stort har länge uppmärksammats i olika studier som gjorts av den demografiska utvecklingen och även lyfts fram av bland annat Kommunförbundet i ett antal skrifter, nu senast i en långtidsutredning hösten 2002. Mer detaljerade underlag och prognoser har även tagits fram på lokal nivå, kanske då mer med betoning på kommunernas framtida personalbehov, och även här framkommer i stort likartade problemställningar, med stora pensionsavgångar, svårigheter att ersättningsanställa och få tag i kompetent personal samt ett förväntat utökade behov inom segmenten vård och omsorg. Vi vet därför att vi står inför stora samhälleliga utmaningar framöver där det blir allt färre som måste försörja allt fler. En svårlöst framtidsekvation med två bekanta. Aktiva insatser måste till för att hantera utvecklingen För att möta kraven på offentlig service från medborgarnas eller brukarnas sida måste därför offentliga aktörer börja bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att kunna utnyttja IT på ett nytt och mer genomgripande sätt i sina verksamheter. Ledorden måste vara ökad produktivitet med bibehållen eller högre kvalitet, d.v.s. skapa ökad tillgänglighet till lägre kostnad för att producera och leverera framtidens tjänster. Mycket har redan gjorts och fungerar bra och kan tjäna som inspirationskälla till andra, men för att svara upp mot kommande behov om samhällsservice och kunna möta de problemställningar som beskrivs inledningsvis så fordras än mer genomgripande insatser. Initiativen inom ramen för 24-timmarsmyndigheter har i det sammanhanget haft en positiv effekt men saknar tyvärr samordningen och kopplingen mellan stat, kommuner och landsting i ett gemensamt program för en sammanhållen offentlig förvaltning. Ur brukarens eller medborgarens perspektiv är olika huvudmannaskap eller splittrad ansvarsfördelning mellan de offentliga huvudmännen av helt underordnad betydelse när det gäller att få ett ärende behandlat eller en tjänst utförd. En modern tjänsteinriktad IT-politik bygger på att huvudmännen inom stat, kommun och landsting har en samsyn om behoven och gemensamt engagerar sig utvecklingen. IT-politiken har hittills haft sin tyngdpunkt i de tekniska förutsättningarna genom att t.ex. betona bredbandsutbyggnad, spridning av datorer till skolor, i hemmen och andra delar av samhället. Det här är en satsning som pågår och är helt nödvändig för att kunna fortsätta med nästa viktiga steg som handlar om att utveckla ett digitalt tjänstesamhälle. Det steget innebär att börja utnyttja IT med större betoning på ”I” än på ”T” för att kunna erbjuda medborgarna nya digitala tjänster. Det handlar här om ett tjänsteutbud som inledningsvis fungerar som ett komplement till traditionella rutiner, men som långsiktigt syftar till ersätta och vidareutveckla dessa rutiner till nya tjänster med hög rationalitet och kvalitet och med en välutvecklad samverkan mellan olika typer av tjänster. Detta gör det möjligt för brukaren – medborgaren att möta myndigheten via en kontaktpunkt oaktat antalet organisationer som sedan samverkar i ett specifikt ärende, en samverkan som i botten bygger på en gemensam digitaliserad tjänsteproduktion. Enkelheten i kontakten är det som kommer att styra över brukarna till att börja utnyttja digitaliserade tjänster och därmed avlasta den manuella handläggningen. Ett komplicerat förfarande för att komma åt en tjänst, även om den är digitaliserad och tillgänglig via t.ex. Internet, motverkar istället utvecklingen och ger upphov till långa övergångsperioder med dubbla system, viket kräver mer resurser under lång tid, resurser som då börjar bli knappa. Utvecklingen av digitaliserade tjänster bygger i grunden på tillgång till digitaliserad och väl strukturerad information som på ett transparent sätt kan delas mellan flera myndigheter. Men övergången till en konsekvent genomförd användning innefattar även flera steg som inte enbart handlar om IT utan även till stor del om samordning över myndighets- eller huvudmannaskapsgränser, organisatorisk utveckling, genomgripande utbildningsinsatser osv. baserat på gemensamma målbilder för den nya rollen ”som en producent av offentliga tjänster”. För att komma vidare i det arbete behövs en blandning av initiativ från olika aktörer och initiativen kan vara av såväl ”Top Down” som ”Bottom Up” karaktär men ändå följa en gemensam linje vad gäller målen och vägen dit. Som nämnts tidigare så har initiativen inom ramen för 24-timmarsmyndigheter haft en positiv effekt men samtidigt saknat en klar koppling till kommuner och landsting. Det är därför av utomordentligt intresse att här sker en samordning. Staten måste gå i bräschen Statens roll som pådrivare och initiativtagare på det nationella planet kan inte nog understrykas. Genom långtgående direktiv till några av de stora centrala myndigheterna kopplat till olika former av extra medelstilldelning och riktade utvecklingspotter för att stimulera och få fart på utvecklingen skulle en bättre samordning av detta arbete kunna åstadkommas och en vidare spridning av kunskapen erhållas. Centrala frågor av gemensamt intresse i den typen av samarbeten kan handla om metoder för säker identifiering och säker informationsöverföring över Internet osv. En annan minst lika väsentlig fråga handlar om hur informationen struktureras så att man kan utbyta, återsöka och förstå informationsinnehåll på ett för alla parter överenskommet och enhetligt sätt. Gemensamma standardiserade informationsstrukturer är grunden för att kunna åstadkomma den nödvändiga informationsdelbarheten över organisatoriska gränser och skapa gemensamma digitaliserade tjänster. Ett tydligt initiativ från staten att tillsammans med Landstings- och Kommunförbunden driva gemensamma program för sammanhållna digitala förvaltningar skulle underlätta på det lokala planet för enskilda kommuner och landsting att aktivt delta i utvecklande samarbetsprojekt. De stora centrala statliga myndigheterna skulle här kunna gå i bräschen och dela med sig av sina lösningar till övriga aktörer inom kommuner och landsting. Kommuner och landsting har i allt väsentligt likartade uppdrag inom specifika geografiska områden vilket borde erbjuda utmärkta förutsättningar för att på ett kostnadseffektivt och snabbt sätt få fram ändamålsenliga lösningar för en utvecklad digitaliserad tjänsteproduktion. Här borde det finnas enorma förutsättningar för att utveckla tankarna om sambruk av de lösningar som de olika statliga initiativen kan erbjuda. Det borde även finnas ett starkt intresse av en samsyn om gemensamma regionala utvecklingsinsatser för de områden den statliga satsningen inte täcker in och som kan beskrivas i termer av stor kostnadseffektivitet, snabbare spridning av bra lösningar, enklare implementeringar, gemensamma lösningar, gemensamma standarder, gemensamma utbildningsinsatser, skalfördelar, osv. osv. På så sätt läggs grunden för de nätverkande kommunerna och landstingen som kan börja dela resurser för att på ett effektivt sätt kunna erbjuda framtidens digitaliserade tjänster. Utan övergripande initiativ i dessa frågor kommer förmodligen ett helt motverkande scenario att vinna terräng, scenariot där varje kommun, varje landsting, varje region skall utveckla sin egen lokala lösning som inte fungerar tillsammans med de övrigas och därför inte går att sambruka, ett oerhört kostsamt och resursslösande alternativ. Hög kvalitet i offentliga tjänster, förutsättningarna finns Med modern informationsteknik finns det stora möjligheter till rationalisering av produktionen inom i stort sett samtliga politikområden. Offentlig sektor är högt datoriserad i Sverige, IT-kompetensen är hög. Det är en utmärkt plattform för ett nästa steg i användningen av IT, det som handlar om en effektiv IT-infrastruktur för kommunikation och samverkan, strukturering av information och standardisering av informationsformat för en automatiserade samverkan mellan olika myndigheter och en rejäl satsning på tjänsteutveckling, för digital produktion av tjänster men även digital leverans av dem. Då har vi förutsättningar att verkligen få nytta av IT i hemmen, i vardagen och i den offentliga sektorns arbete. IT-frågornas betydelse i ett bredare samhällsperspektiv, en fråga om ledarskap Det är viktigt att slå fast att det nu är dags för ett nytt skede i IT-politiken och att IT-frågan inte är en isolerad fråga om teknik utan en fråga som i allt väsentligt handlar om hur den framtida samhällsutveckling kommer att gestalta sig och hur vi kan utnyttja IT för att vidmakthålla kvalitet och utbud i våra välfärdssystem i framtiden. I ljuset av det framtidsscenario vi står inför gäller det att förstå betydelsen av en utvecklad satsning på digitaliserad tjänsteproduktion som en betydelsefull komponent för att hantera nödvändiga framtida produktivitetsförbättringar och samtidigt kunna behålla och utveckla kvalitativa tjänster till medborgarna. För att komma vidare med detta arbete behövs klara politiska initiativ och ett klart ledarskap  Första sidan | Det IT-rättsliga observatoriet |
|
||
| |
|
< < Tillbaka |
| |