5.1 Rättsordningen

Anpassningen och utvecklingen av rättsordningen skall påskyndas. Målet är att genomföra vissa högprioriterade författningsändringar inom tre år. Målet är också att finna effektiva former för en kontinuerlig rättslig uppföljning av den snabba utvecklingen på IT-området.

IT-utvecklingen innebär allmänt sett att många juridiska begrepp och regelsammanhang måste ses över och behandlas på ett nytt sätt. Frågor om t.ex. elektroniska dokument skär tvärs igenom traditionella rättsområden. Frågor om rätten till information aktualiserar upphovsrätt, informationsfrihet, straffrätt, konkurrensfrågor, avtalsfrågor, integritetsskydd, arkivfrågor mm Distansarbete aktualiserar också rättsliga frågeställningar som berör flera rättsområden såsom arbetstidslagstiftning, försäkringsskydd och skattelagstiftning.

Utvecklingen sker snabbt, vilket ökar kraven på lagstiftaren när det gäller att se över och utveckla lagstiftningen. Behovet av snabba förändringar kan samtidigt vara svårt att förena med andra krav på lagstiftningsarbetet - omsorgsfulla bedömningar och i vissa fall även riksdagsval innan lagändringar kan träda ikraft.

Regeringen anser att det är angeläget att ha en så god framförhållning som möjligt när det gäller vilka lagstiftningsfrågor som berörs eller kan komma att beröras av utvecklingen på IT-området. Det är också angeläget att hålla ett så högt tempo som möjligt i pågående översyns- och lagstiftningsarbete.

De rättsliga frågor som aktualiseras genom IT kan endast till en del lösas genom anpassning och utveckling av den svenska lagstiftningen. En del frågor, t.ex. på upphovsrättens område, måste lösas genom internationella överenskommelser om den rättsliga normeringen av IT. Allmänt gäller att den geografiska lokaliseringen av informationsbehandling m.m. får mindre betydelse genom gränsöverskridande informations- utbyte. Spridning av t.ex. barnpornografi kan ske från länder med en mycket tolerant inställning till sådan verksamhet, vilket belyser behovet av internationella överenskommelser. Behov av etik och moral i informationssamhällets nya medier samt åtgärder för att förhindra förekomsten av datorrelaterade brott och missbruk kan endast i begränsad omfattning lösas med nationella insatser. Samtidigt är det angeläget att de informationsoch samordningsvinster som kan uppnås med hjälp av IT också kan användas för att förebygga ekonomisk brottslighet och oseriöst näringsutövande.

5.1.1 Rättsligt observatorium

Mot bakgrund av de IT-rättsliga frågornas komplexitet och gränsöverskridande karaktär skall ett rättsligt observatorium inrättas. Observatoriet skall tills vidare knytas till regeringens IT-kommission. Observatoriet skall bl.a. göra en samlad kartläggning av alla rättsliga frågor som aktualiseras av utvecklingen på IT-området.

Tekniken utvecklas med explosionsartad hastighet och skapar en mängd nya tillämpningar och informationssystem som blir allt mer komplexa. Kraven ökar därmed på detaljerade undersökningar av konsekvenserna av rättsliga regleringar, konsekvenser som i traditionella sammanhang kunnat lämnas åt rättspraxis att klara ut och lösa i varje uppkommet fall. Det krävs även kombinerade juridisk-tekniska överväganden om hur rättsliga lösningar skall realiseras tekniskt och hur tekniska lösningar skall kunna nyttiggöras i olika rättsliga sammanhang.

För att möta utvecklingen och de krav som denna ställer på det juridiska ramverket skall ett rättsligt observatorium inrättas, som fortlöpande följer utvecklingen på IT-området.

Observatoriet skall följa pågående lagstiftningsarbete, fästa uppmärksamheten på akuta problem, hålla kontakt med den privata och den offentliga sektorn samt följa den rättsliga utvecklingen internationellt. Observatoriet skall tills vidare knytas till regeringens IT-kommission och finansieras via denna. Observatoriet kan med fördel organiseras i nätverksform liknande bl.a. EU:s Legal Advisory Board under Generaldirektorat XIII.

5.1.2 Prioritering och tidsplan för pågående arbete

De fem rättsområden som prioriteras är integritetsskyddet, regelverk för elektronisk dokumenthantering i offentlig förvaltning, upphovsrätt, reglering av distansarbete och telelagen. Målet är att inom tre år genomföra erforderliga författningsändringar m.m. inom dessa prioriterade rättsområden.