Det IT-rättsliga observatoriet

Sammanträde den 10 februari 1998

1. Sammanträdet öppnades

2. Den utsända dagordningen godkändes

3. Ny associationsrätt?

Inledning

Peter Seipel har i Nordisk Årsbok i Rättsinformatik 1996 - Telekommunikation - skrivit en artikel "Imaginära organisationer, reell juridik" i vilken han söker "kasta ljus över vad som konstituerar det imaginära och hur det på olika sätt har anknytning till juridiken.".

Peter Seipel betonade den gränsupplösning som IT bidrar till liksom betydelsen av att definiera fenomenen och söka avgränsningar och kategorier som lämpar sig för rättslig analys och reglering.

Behov nya associationsformer

Jan Torpman, doktorand i projektet Imaginära organisationer vid Företags-ekonomiska institutionen, Stockholms universitet beskrev närmare imaginära organisationer. I sitt avhandlingsarbetet har han valt att se till-baka på historiska förhållanden. Under industrisamhället uppkommer ett funktionellt differentierat samhälle jämfört med det tidigare sektoriellt indelade. Personer börja uppträda som representanter för organisationen och organisationen fattar beslut som sådana. Nätverken av organisationer kan ses som ett led i en evolution. De olika historiska organisationstyperna staplas i lager på varandra. Det återspeglas bl.a. i den under slutet av 1800-talet förda diskussionen om vad som avses med en "juridisk person". Även synsättet att likställa eller jämföra med fysiska personer respektive synsättet om en särskild typ av "personalitet" återspeglar detta.

Imaginära organisationer uppfattas som ett samlingsnamn på nätverks-baserade enheter/företag med "förtroende" som basal ingrediens. Nät-verksföretag som begrepp aktualiserar bl.a. följande:

• Företag som inte är hela företag.
• Bolagsledningar som saknar anställda
• Anställda som har bolagsledningar men saknar företagsledningar. Bolag och företag överensstämmer inte med varandra.
• Företag vars värde ligger i allt väsentligt i sådant som inte syns i redovisningen

Nätverksföretaget kan tillfälligt skapa förutsättningar för att klara verk-samheter som egentligen kräver större storlek (en tillfällig internalisering av kostnader genom överenskommelser).

Nätverksföretagen förutsätter en "imaginatör" som håller samman struk-turen och får den att fungera genom mål, strategier, lärande, samupp-trädande, definition av kärnkompetens etc.

Christina Helgesson, doktorand i civilrätt vid Stockholms universitet, beskrev vilka företagsstrukturer som informationssamhället för med sig alt. behöver. Nya företagsstrukturer handlar inte primärt om kunskapsföretag utan om alla typer av företag. Hon betonade den historiska kontinuiteten – nätverk har existerat i många tidigare sammanhang. Man kan se nya före-tagsstrukturer i en ny teknisk verklighet på två sätt:

• IT kan leda till ett perspektivskifte och den s.k. osynliga handens död. Fullständig information finns sällan att tillgå, utan information får man genom de relationer man har, sitt nätverk om man så vill.
• Aktiva förändringar i de yttre och de inre företagsstrukturerna. Christina Helgesson konsentrerar sig på de aktiva förändringarna i perspektivskiftet inte de passiva.

Hon framhöll att det är inte självklart att nya associationsformer behövs. Många förändringar har redan skett utan att lagstiftningen har ändrats. Joint venture och liknade har t.ex. ökat i användning. Möjligen överskattas aktiebolagens betydelse genom att de associeras med den dominerande synen på produktionssätten, nämligen massmarknader etc. På motsvarande sätt underskattades aktiebolagen före massproduktionens tid.

De förändringar som kan ses i de yttre företagsstrukturerna är det nätverkande företaget. Hon intresserar sig alltså liksom Jan Torpman för nätverkssamverkan, t.ex. stordriftsfördelar, koncentration på nyckelverk-samheter.

De "inre strukturerna" t.ex. organisationsscheman handlar traditionellt om hierarkiska och platta organisationer där de senare gynnas av IT och nätverksstrukturer. Inom organisationer kan det växa fram virtuella organisationer. Märk den grundläggande betydelse som informationsflödena har – upphör de så upphör "organisationen".

Sammantaget kan sägas att de nya företagsstrukturerna kan uttryckas med ett enda ord, desintegration. Gränsdragning mellan organisationen och om-världen blir alltmer teoretisk.

Hennes slutsatser är att associationsrättens grundtanke om slutna associationer inte håller. Ansvarsfrågorna kompliceras genom hierarkiernas upplösning. Vem som är avtalspart och behörig företrädare blir oklart. Delvis handlar det om att öka medvetenheten om rättsfrågorna men också om att insikten att rätten måste lösa problem i sin egen tid - avtal kan t.ex. användas för att klara akuta frågor. Vilket i sin tur leder till individualisering. Associationernas verkan som transaktionskostnads-sänkare går förlorad. En lösning kan vara en associationsrättslig "sambolag".

I en artikel i Arbetsmarknad/Arbetsliv, nr 3, årgång 2 "Vad kommer efter lönearbetet" framhåller Håkan Hydén att en ytterligare nödvändig förändring i informationssamhällets reglering av arbetslivets förhållanden är behovet av en ny rättslig form för egenföretagande s.k. selfemployed. Han betraktar "juridisk person" som en viktig innovation på sin tid. I vår tid behövs någon motsvarande innovation för de individer som önskar bedriva verksamhet utan att skapa en traditionell juridisk person. Det är här som koncept med "självanställd" blir aktuellt. Ett syfte med en sådan organisationsform skulle vara att finna former som passar individerna själva och deras intressen i att bedriva sin verksamhet (jfr. utmaningar, arbetsinnehållet, självständighet). Nytta med att släppa fram "självanställningen" ligger bl.a. i att bidra till att hantera arbetslösheten och kvinnors förvärvsverksamhet. Likaså upp-muntras ökad flexibilitet hos näringslivet – nya verksamhetsidéer, om-ställningar, effektiv resursanvändning. Rättsligt kan detta leda till t.ex. argument för skattemässiga fördelar. Idag betalar exempelvis småföretagen betydligt högre procentuell skatt än storföretagen med deras möjligheter till betydligt fördelaktigare avskrivningar. Håkan Hydén nämner som ett exempel på framgångsrikt företagande som självanställd Storbritannien där en fjärdedel av arbetskraften verkar i denna form.

Det pågår en diskussion om utvecklingskurvor. Det sker nu en förflyttning från storskaligt till småskaligt (jfr. masstillverkning och hantverk). Han ser hela den komplexa arbetsrätten som en parentes i historien: den upplöses nu när de storskaliga produktionsenheterna lämnar plats för de flexibla, småskaliga. Den arbetsrättsliga överbyggnaden om arbetstider etc. behövs inte när individerna är sina egna anställda.

Vid den efterföljande diskussionen framkom bl.a.

- Man bör noterar att de nya förhållandena innebär att människor inte längre blir utbytbara på samma sätt som i den traditionella arbetsrätten räknar med.

- Hur skall man se på ensamföretagare som arbetar i aktiebolagsform? Det kan behövas en särskild företagsform för sådana situationer. Detta skulle möjliggöra att ge stöd och hitta anpassade lösningar.

- Det finns olika angreppssätt; (a) det betraktande, analytiska - (b) det ned-tonande, juridiken klaras med avtal och andra smärre justeringar, verksamheterna finner sina egna former - (c) det proaktiva, definiera önskade former och effekter, utveckla de juridiska hjälpmedlen.

- Rättsordningen bidrar också till att skapa och underhålla förväntningar. Ett exempel är tillkomsten av "arbetstagaren" som roll. Självanställningen hänger samman med förväntningar etc. i nätverkssammanhang. Här stämmer inte attityder m.m. med de psykologisk-sociala grunderna för den traditionella arbetsrätten.

Aktiebolagslagen och kunskapsföretagen

Jan Andersson, docent i civilrätt vid Uppsala universitet och Lotta Wikman, doktorand i civilrätt från samma universitet, har i "Kunskapsföretaget i ett rättsligt perspektiv" (Claes Sandgren, red) tagit upp frågan om aktiebolagets skepnad passar för kunskapsföretag. De menade att reglerna i aktie-bolagslagen inte optimalt är konstruerade för kunskapsföretag som företeelse.

Den värdefulla kunskapen i ett kunskapsföretag kan, grovt sett, sägas vara av två slag: företagsspecifik kunskap, dvs information som går att överlåta respektive personlig kompetens, dvs kunskap som inte går att överlåta. Den företagsspecifika kunskapen kan, om övriga förutsättningar i företags-hemlighetslagen är uppfyllda, skyddas såsom företagshemlighet. Detta oavsett associationsform.

Kunskapen/informationen är dock ofta individberoende och således starkt knuten till vissa nyckelpersoner. Dessa kan vara anställda, ägare (vanligare i handelsbolag än i aktiebolag), eller styrelseledamöter. Ett kunskapsföretag som säljer avancerade individanpassade och individberoende tjänster och som sällan har omfattande materiella tillgångar, stämmer inte alls överens med aktiebolagslagens "modell-aktiebolag", nämligen ett medelstort till-verkande företag.

Aktiebolagslagen reglerar typiskt sett tre olika huvudproblem. Det första berör relationen mellan ägare och bolagets olika förvaltande organ. Det andra relationen ägare emellan. Det tredje relationen mellan, å ena sidan, ägare och förvaltningen av bolaget och, å andra sidan, bolagets borgenärer.

Det typiska för kunskapsföretaget är att det avviker i varje huvudproblemställning från det medelstora tillverkande företaget. Kunskapsföretaget fungerar mer som en arbetsgemenskap med en platt organisation än som en hierarkiskt uppbyggd organisation. Varken distinktionen mellan ägare och olika förvaltande organ eller den mellan de olika förvaltande organen låter sig därför upprätthållas på samma sätt som eljest är fallet. Ägare emellan skiljer sig kunskapsföretaget från andra företag såtillvida att ägare gärna vill kunna lämna företaget under enkla former samtidigt som kunskapsföretagets kvarvarande ägare önskar binda nyckelpersoners kunskap till bolaget. Ägandet i kunskapsföretaget är sålunda inte enbart en ekonomisk placering i vanlig mening. Slutligen gäller att kunskapsföretagets borgenärer inte bereds något egentligt skydd genom bolagets materiella tillgångar, vilket är aktiebolagslagens nuvarande principiella utgångspunkt. Kunskapsföretagets ekonomiska styrka, vilket är det för bolagsborgenärerna väsentliga, ligger i nyckelpersonerna och deras kunskap, dvs de immateriella "tillgångarna".

Problemen med kunskapsföretagen i förhållande till aktiebolagslagens regelsystem ligger inte i aktiebolagsformen som sådan. Aktiebolagslagen måste dock anpassas till en mångfacetterad verklighet och därmed göras mer flexibel. Samma typ av problem finns delvis även i andra associationsformer. Lagstiftningen måste verklighetsanpassas även där.

Sammanfattningsvis ifrågasätter de om dagens lagstiftning, särskilt aktiebolagslagens utformning, är optimalt konstruerad för bedrivande av näring på de vitt skilda sätt som förekommer i dag. Kunskapsföretaget som företagstyp är ett exempel där lagstiftningen inte förmår tillgodose företagens särskilda behov och ge lösningar på företagens rättsliga problem. Det som sannolikt krävs är dels mer flexibla regler på aktiebolagsrättens område, dels regler rörande redovisning som på ett tydligare och klarare vis förmår återspegla värdet av ett företags immateriella tillgångar.

Andra juridiska områden där kunskapsföretag som företeelse starkt talar för reformer är immaterialrätten, företagshemlighetslagen och arbetsrätten.

Vid den efterföljande diskussionen framkom bl.a.

- Det är tveksam om kunskapsföretaget kräver något särskilt när det gäller legala associationsformer. Problemen handlar snarare om att anställda äger ett företag vare sig det är en bilverkstad eller ett programmeringsföretag.

- IT har allt starkare betonat outsourcing och dess konsekvenser. Hur skall man se på sambanden och ansvarsfördelningen i strukturer av detta slag? Detta är lika angeläget att studera som kunskapsföretagen.

- Behovet av holistiska synsätt för att inte fastna i detaljer i t.ex. aktie-bolagsformen. Många områden bör beaktas samtidigt såsom räkenskaper, arbetsrätt, företagshemligheter etc. Också attityder, samverkansvana, tidigare samverkan är viktiga.

Värderingen av företag – är detta ett juridiskt problem? Påverkar de juridiska formerna förutsättningarna såvitt gäller associationsrätten? Man kan jämföra med de immaterialrättsliga reglerna som har stor betydelse.

Avslutningsvis upplyste Kjell Skoglund att en rapport kring de aktualiserade problemställningarna skall tas fram.

4. Övrigt

Kjell Skoglund fick i uppgift att kontakta Justitiedepartementet och bjuda in den nye IT-samordnaren till nästa sammanträde.

Mötet den 12/3 flyttas till den 11/3 samma tid. Mötet skall handla om effekter av elektronisk handel

Mötet den 12/2 om spamning har flyttats till den 2/3 kl.9.30

Per Hammarstedt och Daniel Westman redovisar status i sina projekt vid nästa sammanträde. Avsikten är att avsluta projekten med seminarier den 8 resp 15 maj 1998.

5. Nästa sammanträde

Nästa sammanträde äger rum den 11 mars 1998, kl. 16.00 – 18.00